torsdag 5 februari 2009

Frustrerad över frånvaron av struktur och konsekvens. (Lärarrelaterat) . Plus en teaterföreställning som.. Ja... Snälla. En blek Djurfarmen. awkvard. Pauser i poetiska repliker som... hmm.. jag vet inte. Awkvard. Hjälp. Var det verkligen så hemskt som jag stundtals upplevde det? Stunderna av geni upprättade inte pjäsen i övrigt. Ledsen Lorca, men för mig märktes det att du var ung är du skrev den. ---->

Idag blev jag förvånad över hur hjärndöd man kan vara efter att komma ut ur en teatersalong. Om någon ville lämna salongen under föredraget som hölls innan den en timmes långa föreställningen så kan jag förklara att jag flera gånger önskade lämna under själv pjäsen. Jag tyckte manuset ofta var obeskrivligt dåligt. PUNKT. Små höjdpunkter försvann lika snabbt som repliken blev sagd sedan upplevde jagfler minuter av plågsamma läten, skrik och osammanhängande resonomang. Ljudeffekter som fick mig att undra-. Utdöda ointressanta diskussioner som fick mig att känna mig hjärndöd. Dödförklarad. Att de framställde Guds bestraffing av människan (Noas ark) som en massiv kollektiv bestraffning för djurriket var en tanke. ÄNNU en tanke som jag tycker inte utnyttjades. Jag uppfattade den efter en halv replik och under något som kändes som en evighet väntade jag på repliken då Gud skulle inse orättvisan. Den kom, men även den fick mig att känna mig hjärndöd. Det kändes som en massa tankar ihop-pressade just för att tankarna var kloka. Men de fullföljdes inte. Pjäsen kändes ofullkomlig. Skådespelarna var stundtals fantastika. Men att lägga ner så mycket energi på ett så dåligt manusskript? Jag fattar varför det var VÄRLDSPREMIÄR. Ingen har velat sätta upp den förut eftersom Lorca gjort så mycket bättre dramer. Länge leve Blodsbröllop.

En pjäs som går att analysera och få ut en hel del ur, men som inte förmedlade tillräckligt från scenen. Jag upplevde inte ens Lorcas fantastiska poesi.

Inga kommentarer:


Bloggarkiv