Allt och inget av det som händer.

Så mycket är på gång. Folks liv rullar på, så många problem. Jag vet mycket, jag kan mycket och vill kunna ännu mer. Jag får veta mer hela tiden, ibland mer än jag vill. Mer än jag kan göra något åt. Höll på att döda Malin i natt eftersom smset hon skickade var ganska otydligt, och då klingar inte ett inledande "jag dör" bra i ettt trött huvud. Spec med tanke på vad som kom efter. Men det känns bra att finnas där för andra, som de har funnits där för mig. Samtidigt som det finns saker jag inte kan hantera, "fick reda på i andra hand" fungerar inte när det gäller problemlösning.

Jag och Lilja pratade idag. Lite om vad som går fel och gått fel. Om hur saker ändras hela tiden utan att man förstår riktigt varför. Frustration, javisst. Över allt som händer. Men ändå en lycka över att bara få vara. Oroliga, men när uttalade initiativ och utsträcka händer täcks av sand blir allt så tvingat och handlingsförlamat.